Jag träffade båda brorsdöttrarna plus gudsonen i helgen och som alltid var det som redbull för själen. När Nadja klockan 7 på söndagsmorgonen kom in och sa ”godmorgon, dags att vakna” och hoppade upp i sängen och myste, då var livet bra. Jag såg till att få in Vanja i sängen också, sen hade vi morgonmys och kramkalas en stund.
Just då kändes det som att jag skulle kunna vakna så alla dagar.
Lämna en kommentar